Personalchef är svenskarnas nya drömjobb. Det avslöjar en ny undersökning från Manpower.

– I dag handlar samhällets utmaningar mycket mer om att bygga upp det nya än om att förvalta det gamla och göra pengar på pengar. Då är personalens utveckling av allt större strategisk betydelse, konstaterar Mats Lindgren, vd för Kairos Future, som gjort Manpowers Work Life-rapport 2011.

Ekonomyrkets fall, från förstaplaceringen 2006 till nummer elva 2011, förklarar Mats Lindgren dels med finanskrisen. Men inte bara:

– Ekonomernas bästa tid var på 80- och 90-talen, då de styrde världen. Nu är det mer fokus på produkter och kvalitet, design och entreprenörskap.

2006 fanns personalchef  inte med alls bland Manpowers drömjobb-tio i topp, men de senaste fem åren har intresset ökat stadigt.

Framför allt de redan yrkesverksamma ser personalchef som ett drömjobb. Det är ett trendbrott, tidigare har yrkesverksamma främst drömt om jobb utan fasta tider och utanför kontorsmiljön. Jobbet är dessutom populärt i alla åldersgrupper utom bland 90-talisterna, som liksom 80-talisterna är mest förtjusta i ingenjörsyrket.

Länge hade “personalchef” en ganska dammig klang, som väckte associationer främst till personal- och löneadministration. Men med de senaste årens fokus på management, HR, CSR och andra modeord som handlar om ledarskap, personalutveckling och ansvarigt företagande har personalchefsjobbet fått en ny udd, och allt större affärsstrategisk tyngd inom både företag och organisationer.

Nu handlar det om att vässa personalen till det yttersta för verksamhetens bästa. Företagets affärsidéer ska översättas till personalpolitik.

På utbildning.se hittar du flera utbildningar inom personal och HR. Här finns hela listan med utbildningar för dig som vill kompetensutveckla dig inom det nya drömjobbet!

Kvinnliga chefer i Stockholm är dubbelt så stressade som män i samma position. Och fyra gånger fler kvinnor än män uppger att de är stressade varje dag. Det visar en färsk undersökning som utbildning.se har gjort bland chefer i Stockholm med akademisk bakgrund.

Cheferna fick frågan hur ofta de känner sig stressade. 44,5 procent svarade att de är stressade ibland, 28,7 procent att de är stressade flera gånger per vecka och 15,8 procent att de är stressade varje dag. Endast 11 procent svarade att de aldrig är stressade. Bland de som uppger att de är stressade varje dag, 15, 8 procent,  är kvinnorna klart överrepresenterade. Fyra gånger fler kvinnor än män har angett det svaret. Dubbelt så många kvinnor som män har svarat att de är stressade varje vecka. Männen svarar istället i dubbelt så hög utsträckning som kvinnor att de bara sällan är stressade.

Pernilla Alexandersson är verksamhetschef på konsultföretaget Add Gender som erbjuder affärsinriktad jämställdhet.

- Som jämställdhetsexpert får man akta sig för att dra förhastade slutsatser kring att kvinnliga chefer har ett högre stresspåslag än män. Kvinnliga chefers stress måste förstås inte bottna i hemförhållande bara för att statistik visar att kvinnor överlag tar ett större ansvar för hemarbetet. Cheferna i undersökningen har ju svarat att den största anledningen till stress är otillräckligt stöd i arbetet och otydliga mål. Detta slår i viss utsträckning annorlunda på kvinnor jämfört med män, överlag. Det beror på de budskap man får som man respektive kvinna gällande hur man ska vara som person, hur man ska bete sig och hur man ska prioritera och agera som chef, säger Pernilla Alexandersson.

Vad beror stressen på?
De chefer som ofta känner sig stressade anger i högre grad att de saknar ett bra stöd från sin egen chef än de som inte är stressade.

Hälften av cheferna svarar att otydliga mål eller förväntningar gör dem stressade. Hälften svarar också att en hög arbetsbelastning bidrar till stress. Andra faktorer som skapar stress är underbemanning, 20 procent och konflikter, 19 procent. Cheferna hade möjlighet att kryssa för flera alternativ. Andra faktorer som uppges som stressade är att vara tillgänglig nästan dygnet runt, höga förväntningar i kombination med att inte kunna kontrollera sitt eget arbete, svåra samtal med medarbetare och tidskrävande tidsrapportering utan tydligt syfte.

De flesta cheferna ägnar halva eller mer än halva tiden åt egna arbetsuppgifter istället för att leda medarbetarna. Bara 25 procent ägnar mer tid åt att leda andra. Undersökningen visar att ju fler egna arbetsuppgifter vid sidan om ledarskapet desto mer ökar stressen.

Att inte hinna med att leda andra visar sig vara en stressfaktor i sig.  61,5 procent säger att de inte har tillräckligt med tid att ägna sig åt själva ledarrollen eller att tiden för hur mycket tid de har varierar.

Hur stort personalansvar man har verkar däremot inte ha någon betydelse för stressnivån. Personer med ansvar för över 50 medarbetare är inte mer stressade än de som ansvarar för endast fem medarbetare.

Chefer saknar bra nätverk
44 procent av cheferna i undersökningen vill ingå i ett större eller bättre nätverk, 33 procent efterlyser mer kompetensutveckling och 39 procent  vill ha bättre stöd från sin chef.

Per Henrikson som är utvecklingschef på Jusek vet att chefer ofta behöver extra stöd i form av ett nätverk.

- När man går in i chefsrollen upptäcker man att det är många frågeställningar som man har behov av att bolla med andra chefer utanför den egna organisationen Det kan handla om relationer till medarbetare eller andra chefer på företaget, hur man kan agera i en ny situation, funderingar kring den egna karriären eller etiska problem. När man blir chef över gamla arbetskamrater ökar också behovet av att skaffa sig nya professionella kontaktytor utanför företaget. På våra chefsseminarier inbjuder vi medlemmarna att vara med i nätverk och responsen är alltid väldigt stor.

Cheferna fick fritt fylla i om det är något de saknar i sitt arbete. Några svar som återkom var: mer tid för är refelektion, coachning, tydligare organisation och mål samt bättre utbyte internt mellan chefer. Av de chefer som är mest stressade saknar en större andel i första hand bättre stöd från sin egen chef.

Varför vill cheferna vara chefer?
Trots stundvis tuffa villkor svarade en övervägande majoritet att de vill jobba som chefer för att kunna utveckla både organisationen och medarbetarna. Cheferna är intresserad av människor och tycker om att coacha andra. Förutom att motivera sina medarbetare svarar många att de vill kunna göra skillnad och att de vill arbeta strategiskt. De många och ibland långa svaren på varför man vill vara chef tyder på ett stort engagemang bland de som deltog i enkäten.

Fakta om deltagare i enkäten
42 % män
58 % kvinnor

45,5 % äldre än 45 år – alltså nästan hälften
24,2 % 35-39 år
20 % 40-44 år
10 % 34 eller yngre

Nästan alla, 92 %, har personalansvar.
De flesta, 28 %, har ansvar för mellan 6-10 personer.

Undersökningen gjordes under hösten bland 102 chefer i Stockholm med akademisk bakgrund.

För mer information kontakta:
Nina Cederkvist
08 – 509 106 67

Insamling av data: Jacqueline Thelander

Analys och sammanställning av data: Joakim Trolle

Facebook är populärast av de sociala kanalerna bland utbildning.se.s kunder. Samtidigt är det en majoritet som inte har något engagemang alls i sociala medier.

Under hösten har vi undersökt hur många av våra kunder som utnyttjar sociala medier. Vi har utgått från respektive arrangörs webbplats för att hitta information och länkar till sociala medier. De kanaler vi har tittat på är bloggar, Facebook och Twitter. I undersökningen ingår 294 arrangörer, allt från universitet till enmansföretag.
Resultatet visar att 42 procent utnyttjar sociala medier. Klart vanligast är Facebook där 35 procent har en sida. 15 procent har ett konto på Twitter och drygt 10 procent har en blogg.

Det saknas tillförlitlig statistik om hur stor del av Sveriges företag som använder sociala medier. I höstas gjorde företaget Visma en undersökning om småföretagares engagemang i sociala medier. Resultatet visade att det 81 procent inte använder sociala medier över huvud taget. Brist på tid och kunskap samt en traditionell syn på marknadsföring är de främsta anledningarna till företagens uteblivna engagemang.

Jämfört med småföretag i allmänhet har alltså utbildning.se:s kunder en hög närvaro i sociala medier.

Blandat engagemang

Att starta ett konto på Facebook eller Twitter är inte så komplicerat. Det svåra är att vara aktiv, skaffa läsare, följare eller fans. Av de 104 utbildningsarrangörer som har ett konto på Facebook är det färre än hälften som har fler än 100 “fans”.
Två utbildningsarrangörer med stort engagemang i sociala medier är Hälsoakademin Europa och Björn Lundén Information. Båda företagen jobbar mest med Facebook, och ser i stort sätt bara fördelar med att arbeta med sociala medier.

– Den största fördelen ser vi är att vi kan synas på fler ställen och kanske de som inte i vanliga fall kommer i kontakt med oss kan göra det denna vägen. Det är dessutom lättare att skapa en närmre kontakt i form av diskussioner säger Alexandra Bengtsson på Hälsoakademin Europa.
Elisabeth Bäckström på Björn Lundén betonar den personliga kontakten med kunderna: – Som motvikt till anonyma forum på nätet bygger de profilbaserade sociala medierna på ärlighet och rättfram kommunikation.

Bra med medveten strategi

Både Hälsoakademin Europa och Björn Lundén Information har ett medvetet arbetssätt kring sociala medier. På Björn Lundén finns ett antal webbredaktörer som arbetar med att uppdatera information och besvara frågori alla kanaler på nätet:

– Strategin med sociala nätverk (främst Facebook) är att vi tillåts ha en mer informell ton i vårt budskap vilket vi tror tilltalar våra kunder, berättar Elisabeth Bäckström. Vi är också angelägna om att få in kommentarer från kunder – både ros och ris. Våra kunder hjälper oss att utveckla företaget och är en utmärkt källa för nya idéer.

Hos Hälsoakademin Europa är det en person som arbetar med sociala medier några timmar per vecka.

– Vi har utformat en strategi kring sociala medier som en typ av marknadsföring, som innefattar hemsida, blogg, Facebook och Twitter. Vi satsar nu på att få fler gillare/läsare, säger Alexandra Bengtsson.

För att bli framgångsrik i sociala medier krävs att man faktiskt är där – när användarna är där.

–Vi har i börjat med är att att förekomma på FB utanför våra ordinarie öppettider. Vi räds inte att skriva inlägg t ex på söndagmornar och sent på kvällen, säger Elisabetg Bäckström.
Vad ska man egentligen posta på sin Facebooksida? Vad skapar engagemang?

– Bilder ger alltid bra respons, liksom andras berättelser från livet. Korta inlägg fungerar alltid bättre än längre. Många ser inläggen vi gör som inspiration – de inlägg som fokuserar på inspiration i någon form uppskattas, säger Alexandra
Bengtsson.

Elisabeth Bäckström menar att ju enklare saker man skriver om, desto mer respons får man.
På vårt bokföringsprograms sida frågade vi till exempel vilket favoritkonto i kontoplanen man har (en riktigt nördig fråga!) och fick ovanligt mycket respons.

Källa: http://www.svd.se/naringsliv/ smaforetagare-rads-sociala- medier_6461852.svd

Vår undersökningen visar även att:

(siffrorna är avrundade)

• Det är enbart 12 % av de 15 % som i snitt har twittrat en eller flera tweets om dagen.
• 50 % av de twitterkonton som undersöktes står för 2/3 av alla tweets
• 20 % har fler än 500 followers på Twitter
• 20 % följer färre än 11 twittrare 
• 23 % av facebooksidorna har 500 eller fler likes

Svar på fler Månadens fråga hittar du här.
Tips på kostnadsfri kompetensutveckling hittar du i högerkolumnen på utbildning.se

Vem är du?
Jag heter Jacqueline och är 25 år. Jag flyttade till Stockholm i maj, efter tre år i Karlstad där jag läste medie- och kommunikationsvetenskap. Här i Stockholm fick jag möjlighet att ha min praktik på utbildning.se och den fortsatte sedan i en anställning.

På fritiden så försöker jag fortfarande få ordning på lägenheten, läsa böcker och klämma en del resor till hemstaden Linköping där jag har kvar familjen och många vänner. Vill även hinna med lite skidor och snowboard i vinter.

Varför vill du jobba här?
Det hela började ju faktiskt med 10 veckors praktik i somras och anledningen till att jag sökte mig till utbildning.se var för att det verkade vara ett företag där jag kunde lära mig mycket inom medie- och kommunikationsvetenskap, vilket jag verkligen har gjort! Jag lär mig fortfarande, så det är roligt.
Hur har första tiden på utbildning.se varit
Under praktiken var det mycket ny information, så det var både lärorikt och stressigt men också roligt. Nu har jag väl kommit in i det mer, men det är fortfarande lärorikt och roligt!

Vad kommer du jobba med?
Jag kommer, tillsammans med Helen, jobba med texterna på sajten. Vi kommer också tillsammans ha hand om utbildningsrådgivningen. Förutom det så kommer jag också stå i vår monter som vi kommer ha på de olika mässorna vi besöker varje år.

Jacqueline och Helen på Leadership-turnén.

Emma Kånåhols,

Elisabeth Kihlander,

Chistina Heimdahl och

Annika Martinsson

Stort grattis till er!

Det råder delade meningar, men enligt .SE finns det 160000 aktiva svenskar som twittrar dagligen. Det är en ganska nischad grupp och jämfört med Facebook:s 3000000 är det en liten grupp. Men, ack så lyhörd. Twitter är ett utmärkt verktyg för att nå ut och det finns många exempel på både privatpersoner och företag som verkligen lyckats på olika sätt. Men för att nå dit är det ofta en lång startsträcka.

Denna guide är månadens marknadsföringstips till utbildning.se:s kunder och tänkt att vara en liten hjälp på traven för de som vill komma igång. Tack Helen Alfvegren för bra underlag i en tidigare välskriven Twitterguide.

Vår guide till Twitter

Storytelling och engagemang

Storytelling och engagemang är två nyckelbegrepp som jag anser utmärker de som lyckats väl på Twitter. Oavsett om man twittrar för privat bruk eller i ett företags namn handlar allt om att väcka intresse och skapa engagemang.

Fredrik Lyreskog beskriver storytelling: “En bra berättelse lyfter fram det unika, struntar i siffror och bygger på det emotionella hos lyssnaren. Lyckas du som berättare att komma åt lyssnarens känslor så är det mer troligt att lyssnaren senare kommer ihåg dig. Kommer lyssnaren ihåg dig förs berättelsen vidare och rekommendationshjulet kan börja snurra.”

Ett mycket intressant exempel av storytelling på Twitter är stadsmissionens twitterprojekt för hemlösa. Emanuel Karlsten beskrivet projektet “fyra hemlösa har försetts med var sin mobiltelefon och twittrar från trappuppgångar, från kalla nätter när de tvingas iväg av vakter eller när boende ringer polisen för att de sover i deras trappuppgång.”

För att komma igång med Twitter

Skapa ett användarnamn

Om du redan finns på flera sociala nätverk är det bra att använda samma användarnamn som tidigare. Ditt privata namn fungerar utmärkt, men tänk på att det inte ska bli för långt.

Är du ett företag är det företagsnamnet som är aktuellt. Vill man ha företaget som användarnamn men ändå visa vad twittraren heter göra man det genom att ange namn, utöver användarnamnet. Är du en ambassadör för ett företag är företagsnamnet att rekommendera som användarnamn och twittrarens privata namn som vanligt namn. Båda visas när du twittrar.

Skriv en kort biografi
I biografin beskriver du dig själv eller din verksamhet kortfattat. Se det som en hisspitch. Om du är privat skriver du vad du brinner för och kanske vad du jobbar med. Är du ambassadör för ett företag beskriver du företagets kärnverksamhet. Här kan du även länka till valfri webbplats. Tänk på att vara intressant och att det är dessa rader andra twittrare kommer att läsa innan de väljer att följa dig eller inte.

Välj profilbild
Profilbilden är det som även kallas avatar. Profilbilden är viktig eftersom den representerar dig och ditt varumärke. Även om den är liten blir man identifierad efter den vare sig det är ditt personliga varumärke eller ett företags varumärke. Ett fotografi gör profilen personlig men man kan även använda en logotyp. Vad man än väljer bör det åtminstone finnas en tanke bakom det.

Styla din twitterprofil
Du kan styla din profil vilket gör den trevlig och personlig. Välj antingen Twitters egna designförslag eller ladda upp en egen bakgrundsbild. Det går att bestämma färg på text och länkar. Nedan är tre personer som lagt ner lite extra tid på sin design:

@pairadocsdesign
@shirtpizza
@scottclark

Vad gör man sedan då?

När du känner att ditt konto är klart med biografi, länk och en profilbild är det bara att sätta igång. Du kan börja med att söka upp personer och företag som du är intresserad av. Man kan även söka på intresseområden, exempelvis politik eller journalistik där det generellt sett finns många både intressanta och flitiga twittrare.

Follow – Följ folk

Om man inte vet vilka man ska följa, kan man börja med att se över vilka man redan känner, det kan vara vänner, familj eller kollegor. Hittar man en intressant person kan man titta vilka denne följer där man säkert hittar fler twittrare inom samman ämne. Det går även att använda Twitters funktioner Similar to you och Who to follow.

Exempel på duktiga twittrare

Politiker
@carlbildt
@barakobama
@gudschy
@federley

Företag
@SJ_AB – SJ är duktiga på att bemöta kritiken de får och twittrar en hel del med sina resenärer.

@Daglivs – Daglivs är en matvarubutik i Stockholm. Testa att fråga vad potatisen kostar eller om de har några erbjudanden för dagen.

Journalister och vissa nyhetskanaler är också flitiga twittrare, följer man ett gäng får man med all säkerhet vissa nyheter allra först på twitter.

Journalister
@MartinEdstrom
@makthavare
@nickenordmark

Nyhetskanaler
@KULTURNYHETERNA
@granskning
@mediaguardian
@TIME
@svtnyheter

Kändisar
@DalaiLama
@BillGates
@aplusk

Det finns även ett officiellt twitterkonto för Sverige Följ @sweden med en ny twittrare varje vecka.

Follow – Bli följd
Det är en startsträcka att få followers och det krävs tålmod. Ett knep är att till en början följa de man känner. Sedan handlar det om att skriva smarta och intressanta grejer. Var konstant, aktiv och relevant. Tilltala folk @, ändvända hashtags #, delta och dela med dig. En tumregel är att skriva om något annat än sig själv i vartannat inlägg. En tweet om dig, en tweet om någon annan eller något annat.

Unfollow – Sluta följ
Om du följt ett gäng och sedan inser att någon inte riktigt intresserar dig, är det inga problem att sluta följa personen. Det kommer med all säkerhet finnas de som slutar följa dig med, det är så det funkar.

Börja twittra
En tweet är en uppdatering på 140 tecken om i stort sätt vad som helst. En bild, en länk, en fråga, ett påstående etc. Det uppskattas om man är personligt vare sig man twittrar för ett företag eller för privat bruk. Man kan lite grovt dela upp tweets i tre grupper.

Broadcasting – Det innebär att man berättar generella saker som nyheter om sitt företag eller vad man gör för stunden. Twittrar man åt ett företag kan det vara bra att vara lite sparsam på hur mycket man broadcastar om sitt eget varumärke. För mycket kan upplevas som spam, var sparsam och relevant.

Spreading – Innebär att man sprider innehåll. Det kan röra sig om tips på länkar, blogginlägg, nyheter, bilder etc. Det är i stort sätt vilken information som helst som man hittar på nätet som är intressant och relevant för ens följare. Att dela med sig är något som alltid uppskattas i sociala medier.

Vill man få plats med en lång länk går länken att kortas ner med exempelvis www.tinyurl.com/

Conversation – Att konversera, tilltala och hoppa in i diskussioner är troligtvis det bästa sättet att få uppmärksamhet. På Twitter är det helt öppet att delta i alla konversationer.  Är man ödmjuk, relevant och stavar rätt är det fritt fram.

RT – Retweeta andra

En retweet (RT) innebär att man upprepar någon annans tweet och i sin tur tilltalar personen. Detta för att dels ge personen som skrev tweeten uppskattning och dels för att du håller med och vill visa upp tweeten för dina följare. Genom en retweet berättar du för personen “det där tycker jag du skrev bra”. Det kan vara allt ifrån någon som ställer en fråga, någon som säger något viktigt, någon som erbjuder eller söker jobb till ett kul skämt. Både de retweets man gör själv och de som man får sparas och blir en del av profilen.

@ Tilltala andra
När du tilltalar någon använder du @. Tilltalar du någon du redan följer kommer de att listas automatiskt. Att tilltala någon innebär att din tweet kommer upp i personens flöde under interactions i fliken som heter connect. Om du har blivit tilltalad blir connect-fliken markerad. Om du använder dig av en mobilapp för att twittra kan du sätta på pushfunktionen och kommer då att bli notifierad genom ett meddelande.

Svara på tweets
Om någon skriver till dig, se till att svara på en gång.

DM – direct messages
Ett DM är ett privat meddelande som endast personen du skickar till kan läsa. Du kan bara skicka privat meddelande till de som följer dig.

# Använd hashtag
En hashtag (#) kan jämföras med ett ämne som alla tweets med samma hashtag samlas under. En hashtag är både sökbar och klickbar. Klickar man på en hashtag kommer alla tweets listas som har samma hashtag.

Vem som helst kan skapa en hashtag genom att använda symbolen # och sedan ett relevant ord direkt efter. En välanvänd hashtag är #nyttjobb. Twittrar man om utbildning är #utbildning en lämplig hashtag. Det är nästan alltid bra att använda en hashtag för att få större spridning på sina tweets och en rekommendation är att kolla om det redan finns någon tidigare använd hashtag.

Skapa listor
Genom att skapa en lista av twitteranvändare går det att dela upp och kategorisera de man följer. Det kan vara kollegor, vänner, familj etc. Klickar man på listan får man bara upp de tweetsen från de användarna på den listan. Man kan även prenumerera på andras listor, i din profil ser du vilka listor du själv har skapat, de du prenumerera på och de listor som du själv är med i.

Gilla
Att gilla en tweet görs genom att lägga muspekaren över tweeten och klicka på “favourit”. Därmed stjärnmarkeras tweeten och sparas som en favorit.

Att favorisera tweets är ett användbart sätt för att spara en tweet av olika anledningar. Det kan röra sig om ett tips man vill titta på lite senare. Det kan även röra sig om att någon har sagt något klokt som man vill spara för att kanske citera vid ett senare tillfälle.

Ett tillfälle där gilla-funktionen är användbar är på vissa föreläsningar där många twittrar. Det är vanligt att twittrare citerar förläsaren, inställt för att anteckna kan man då bara gilla och därmed spara twittrarna från föreläsningen.

Det man stjärnmarkerar blir synligt för alla och även en del av din twitterprofil.

Användbara verktyg

Det finns en hel uppsjö med appar (applikationer), mashups och verktyg till twitter, många är gratis och några kostar pengar.

Smartphoneappar – Äger man en smartphone finns många olika appar som gör det både enklare och roligare att twittra från mobiltelefonen. Dessa är oftast gratis.

Tweetstats – Detta är ett bra verktyg som samlar statistik från ditt twitterkonto.

Twuffer - Tidsinställ dina tweets. Vet du i förväg att du vill skriva några tweets under dagen men inte att du inte kommer ha någon tid, kan du använda Twuffer för att tidsinställa dem under dagens förlopp.

Men det finns alltid tid att spela in en julhälsning!

Vi har fyra signerade exemplar av Malin Trossings senaste bok “Våga leda modigare!” som vi vill dela med oss av.

Boken handlar om mod; vad det innebär att vara modig och vilka resultat en ledare kan uppnå genom att våga ta modigare beslut i vardagen.

Vill du vinna boken?

Svara på frågan: vad heter Malin Trossings förra bok?

Skicka svaret till info@utbildning.se senast 20 december.

Läs mer om Malin på Ledarskapsbloggen.

Bloggat av Helen

– På ungefär en månad har det gått från 0 till 400 anmälda, säger Susanna Wahlberg, projektledare på Socialstyrelsen till Dagens Medicin.

Är det fullt på Socialstyrelsens kurser? Här är några andra utbildningar som kan passa:

Värdegrundsutbildning inom äldreomsorgen ,uppdragsutbildning vid Uppsala universitet

Värdeskapande i hälso- och sjukvården, hos IFL vid Handelshögskolan

Det råder brist på företagssäljare i Sverige och problemet väntas kvarstå under de kommande 5-10 åren. Det beror framför allt på det stora generationsbortfallet med åldersavgångar samt företagens bristande framförhållning när det gäller anställning och vidareutbildning av befintlig säljpersonal. Det skriver Säljarnas riksförbund i ett pressmeddelande.

Tre av tio säljare har haft sin nuvarande anställning i tio år eller mer och 37 procent av säljarna har en eftergymnasial utbildning, trots det känner åtta av tio ett behov av vidareutbildning.

- I en tid av ekonomisk osäkerhet dominerar kortsiktigt tänk på många företag och kompetensutveckling nedprioriteras. Men det är helt fel att tänka så. Det är de företag som upprätthåller och förnyar säljarnas kunskap som får försprång under lågkonjunkturen, säger Lennart Svahn, förbundsordförande för Säljarnas.

Svenska företag ställer allt högre krav för att säljarna ska maximera försäljningssiffrorna. Flera exempel har läckt ut där företagen hetsar säljarna utan att ge rimliga förutsättningar. Den osäkra världsekonomin har medfört att marknaderna har minskat under hösten och många företag har inte kunskap om vikten av en långsiktig strategi kring säljorganisationen. En långsiktig strategi för personalens kompetensutveckling är avgörande i lågkonjunkturer då företagen måste erbjuda helt andra kundupplägg. Trots det är många av Säljarnas medlemmar oroliga för att det ska bli ännu tuffare krav, kombinerat med färre satsningar på personalen framöver. Behovet av vidareutbildning framkommer också i den medlemsenkät som Säljarnas genomfört. Där svarar åtta av tio säljare att de är intresserade av olika utbildningar. Mest intressanta är utbildningar inom försäljning och affärsförhandling.

Sverige är inte längre ett industriland byggt av ingenjörer – storföretagens tillväxt kommer i dag från kunskap, kommunikation och kreativitet snarare än malm och skog. De flesta är överens om att kommunikation är en allt viktigare framgångsfaktor och en strategisk fråga för företagsledningarna.

Hjärnorna har blivit Industrisveriges viktigaste råvara. Ändå betraktar vi oss som ett land av industrialister. Det har blivit dags att ändra den svenska självbilden. Det skriver Pontus Schultz i Veckans Affärer. Betydelsen av kunskap som råvara har accelererat de senaste tjugo åren. Skälen till det är ny teknologi och globalisering. Den nya teknologin har gjort samhället mer transparent, kunskap mer lättdistribuerat och gett företagen möjlighet att skapa digitala relationer och distributionsvägar till sina kunder. Exakt hur stor del av den svenska ekonomin som är kunskapsdriven har ingen riktigt rett ut. Den amerikanske professorn Richard Florida granskade den svenska ekonomin för två år sedan. Mer än 50 procent av de som arbetar jobbar inom kunskapsdriven verksamhet, hävdade han. Det betyder att mer än hälften av den svenska BNP:n skulle skapas med kunskap som råvara.

I dag råder inget motsatsförhållande mellan nya kunskapsföretag och gamla industriföretag. I stället är det industriföretagen som i hög utsträckning är de nya kunskapsföretagen. Till exempel Ericsson startade för mer än två decennier sedan sitt affärsområde professional services, och har lyckats skapa en affär kring sin kärnverksamhet nätverk. I dag står området för 40 procent av koncernens omsättning på 200 miljarder kronor, och andelen fortsätter att öka. Mönstret är detsamma på alla de andra svenska storföretagen.

Problemet är att vår självbild inte har hängt med. Sverige har under decennier varit beroende av en handfull extremt framgångsrika globala industriföretag med en stark industriidentitet. Det finns en myt om att Sverige inte är speciellt bra på omställningar, men det är fullständigt fel. I bransch efter bransch ligger svenska storföretag i täten när det gäller förädlingsvärde i produkterna. Oavsett om vi pratar om råvarubaserade verksamheter, som gruvindustrin och skogsbranschen, eller mer produktorienterade kolleger på Electrolux, Ericsson eller Volvo.

Kanske hänger det ihop med att kunskapen inte mäts?  Därför lever vi fortfarande i en paradoxal värld där vi ur en årsredovisning kan läsa ut på kronan hur mycket man investerat i maskiner. Men där informationen om kunskapsinnehållet i bolaget begränsas till en rad om antalet anställda. En siffra som för finansmarknaden gärna ska hållas så låg som möjligt.

Hur drar man maximal nytta av de värdena i den nya ekonomin?  Hur går man från ord till handling?  På ett kommunikationsseminarium på Berns den 7e december diskuterar man just de här frågorna. Årets tyngsta kommunikationsseminarium leds av Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans Affärer.

Här drar vi vinnaren av en kurs i personlig effektivitet från Conferator Kompetens. Priset går till Sixten Snellman från Optima, grattis!

Erik framför vår monter på Kompetensmässan

Bloggat av Helen

För några månader sedan träffade jag Klickdata som producerar interaktiva utbildningar. De gillade inte alls begreppet distansutbildning. I deras utbildningar är det användaren som är i centrum och inte alls på distans, resonerade de.

Klickdata använder istället e-learning som begrepp. Det gör även majoriteten av våra kunder och vi på utbildning.se har rättat oss efter det.

Men många tycker att e-learning är ett onödigt inlån från engelskan. Svenska datatermgruppen skriver till exempel:

“Använd webbaserad utbildning, e-utbildning, webbutbildning, webbkurs, e-kurs eller kurs via Internet för eng. e-learning.”

Problemet är att det inte är helt enkelt att ersätta e-learning rakt av eftersom det kan ha flera innebörder. Språkrådet skriver:

E-learning kan stå för all slags utbildning som innefattar datorer som verktyg. Generellt är inlärning och lärande dåliga översättningar, och man får hitta lämpliga, mer precisa översättningar beroende på sammanhanget: datorstödd utbildning, interaktiva läromedel, webbaserad kurs.

Men oavsett vad man kallar det så är det ju ett väldigt smart sätt att plugga på. Att slippa vara beroende av tid och plats är en förutsättning för många att kunna gå en utbildning över huvud taget.

Vilket av begreppen föredrar du?

Bloggat av Helen